Varför Herr Anonym?
Varför inte! Jag tillhör dom som står utanför, utanför och tittar in. Åsiktsmässigt är jag inte rumsren, jag har kontroversiella åsikter, åsikter som hamnat utanför det svenska åsiktsmonopolet. Mina tankar kan ibland vara så pass kontroversiella att den konservativa värld jag lever i skulle sätta dem i halsen. Så för att mina år på våra svenska universitet inte ska bli helt bortkastade, att jag inte ska bli svartlistad bland arbetsgivare. Att min familj och släkt sinte ska drabbas i sin yrkesutövning eller privatliv för den del, väljer jag att vara anonym. Jag vet att bloggens värde, dess ethos devalveras. Men istället för att döma mig på förhand, låt istället mina alster tala för sig själva.
april 12, 2007 kl 11:41 f m
Vilken underbar blogg du har! Jag har nyligen börjat skriva på min. Den känns lite hattig men är ett underbart medium att uttrycka sina känslor på. Jag har nyligen (drygt halvår sedan) genomgått en separation. Sitter nu själv i ett hus mitt i skogen i norrland. Har ingen att dela mina tankar med. Där kommer bolggen in för mej. Du kan ju titta in på den om du har lust. Kommentera den gärna !! Lycka till med bloggandet! Ha de bra!
utanför: Tråkigt med seperationen, givetvis tittar jag in på din blogg. Skrivandet som process är ett bra sätt att rationellt hantera en intryck, tankar och reflektioner.